Analys av Änglar och Demoner

Var på date med min man i fredags. Han var förkyld så jag visste inte förräns på eftermiddagen och vi skulle få gå eller inte. Han piggnade till på kvällen så först var vi och käkade kinamat. Sedan promenerade vi lite på avenyn innan det var dags för bio. Vi såg Änglar och demoner. Jag har läst alla Dan Browns böcker och tycker att Änglar... är den bästa av dom. Hade sett innan att filmen fått väldigt låga betyg i alla recensioner, så jag hade inte så höga förväntningar. Bra också att det gått några år sedan jag läste boken, så jag inte kom ihåg alla detaljer.

Filmen var en bra action, men ganska opersonlig. Det hände saker hela tiden och det var nog filmens stora problem. Det fanns inget utrymme att ge karaktärerna mer personlighet. Nu blev de mer som platta figurer som endast var med för att föra storyn vidare.

Läste att de inte fick filma i vatikanen då katolska kyrkan motsäger sig filmen. Med det i åtanke måste jag säga att de lyckades verkligen med att få fram en autentisk känsla av vatikanen. Efter filmen blev jag jättesugen på att åka dit och titta själv!

Den bästa karaktären i filmen var inte huvudrollsinnehavaren Tom Hanks utan Ewan McGreogor. Inte nog med att karln är trevlig att titta på, han är en otrolig skådis. Han var en nyckelfigur och spelade med sån inlevelse. Hans figur var i stort sett den enda som verkligen fick plats att växa och få en personlighet.

Allt som allt ger jag Änglar och demoner: TTT