söndag 3 februari 2008

Sorg

Både Anders och jag har gråtit en skvätt i helgen. Anders morbror gick bort i fredags vid 15:30. Han hade lungcancer och blev bara 67 år gammal...

Jag kände inte Göran så väl, men jag fick ändå chansen att träffa honom ett par gånger på familjemiddagar och på vårt bröllop. Jag är glad att jag ändå hann uppleva vilken snäll, rolig och omtänksam person han var.
Mina tankar går till hans syskon, hans barn och hans fru. Svärmor hade pratat med henne i lördags när hon hade kommit hem igen och hon var alldeles ifrån sig av sorg. Jag undrar hur gör man för att gå vidare efter ett sånt här trauma.... jag önskar att ingen skulle få uppleva sån sorg. Man får ta hand om sina nära och kära som man har brevid sig och försöka uppskatta den lånade tiden vi har med varann...

Glöm inte att säga hur mycket ni älskar varann, en dag försvinner allt och då har du bara minnena kvar. Njut av livet, medans alla är här...


2 kommentarer:

Neda sa...

Hoppas Ni finner ro med de kärleksfulla minnena, nu och i framtiden. Mina tankar är med er.

Anonym sa...

Du får klappa gulligull från mig. Jag beklagar sorgen, aldrig lätt när någon nära går bort.
Själv har jag fullt upp med barnen... C ligger på sjukhuset så jag får ta hand om allt här hemma.

Gulligull på dig och din gubbe.